Vad säger ödet?
Hur kan man ställa till det så jävligt för sig själv? Hur och vart började allt? Jag minns inte ens. Halva mitt liv känns som en enda dimma. Hur har jag kommit ända hit? Jag har försökt att avsluta allt tre gånger, jag har liftat med en seriemördare och däckat i minusgrader i snödrivor. Utsatt mig för våld och utnyttjande i desperata lägen.
Jag har dock alltid klarat mig.
Är det meningen att jag ska leva?
Kommer smutsen att försvinna?
Kommer jag kunna förlåta mig själv?
Kommer jag att klara vardagen utan verklighetsflykter?
It's a neverending circle...
GIVEMESOMEFUCKINGHOPE.
